In English
RSS
Swedish Israel Information Center
sitemap.
Varför Israels säkerhetsbarriär inte går att jämföra med Berlinmuren
Mur? Stängsel? Barriär?
Israels säkerhetsstängslet består till 95% av stängsel, mindre än 5 % är betong.
Varför byggs säkerhetsstängslet?
Mer än 900 människor har mördats i attentat utförda av palestinska terrorister sedan september 2000. Tusentals israeler har skadats, många av offrena har blivit lemlästade för resten av livet.
Ingen annan nation i världen har tidigare mött en sådan intensiv terrorvåg, med självmordsbombningar som främsta medel och den Palestinska myndigheten har inte gjort något alls för att stoppa terroristerna, utan har istället till och med uppmuntrat dem.
Israels beslut att sätta upp en fysisk barriär mot terrorism togs enbart efter att alla andra alternativ var uttömda. Den allmänna opinionen i Israel har krävt att ett stängsel ska byggas för att blockera passagen för terrorister in till israeliska bostadsområden. Frånvaron av en barriär gör infiltration till israeliska samhällen till en ganska lätt sak för terroristerna. Inga terrorister har infiltrerat från Gazaremsan till Israel de senaste åren eftersom det redan finns ett elektroniskt anti-terroriststängsel där.
Israels regering är förpliktigad att försvara sina medborgare mot terrorism. Denna rätt till självförsvar är förankrad i folkrätten. Säkerhetsstängsletär en självförsvarshandling som bevarar liv.
Är det en ”mur” eller ett ”stängsel”?
Trots alla de bilder som visas i medierna av en hög betongmur, så kommer mer än 95 % det planerade 720 km långa säkerhetsstängsletatt bestå av ett stängsel. Mindre än 5 % kommer att byggas i betong. De korta betongsektionerna är avsedda att dels hindra terrorister från att ta sig in i Israel och dels att hindra dem från att skjuta mot israeliska fordon på motorvägen som löper längs 1967-års gräns. I ett fåtal fall är ett stängsel omöjligt att ha på grund av bostadsdensiteten och andra byggnader i området och i dessa fall ersätts stängslet med betong.
Kommer det att vara möjligt att passera säkerhetsstängslet?
Ja, Israel kommer att upprätta portar för fri passage genom området. Säkerhetsstängslet, vars enda syfte är att förse Israel med säkerhet, kommer inte att spärra av Västbanken.
Speciella åtgärder har vidtagits för palestinska jordbrukare som har skiljts från sin mark. Portar längs med stängslet kommer möjliggöra för palestinska jordbrukare att passera från den ena sidan till den andra. Dessa speciella portar är enbart till för jordbrukssyfte, passagen för vanliga fotgängare och för bilar kommer att skötas genom andra portar.
Är säkerhetsstängslet en permanent åtgärd?
Säkerhetsstängslets sträckning planerades i enighet med säkerhetsmässiga, typografiska och humanitära överväganden. Den annekterar inte någon palestinsk mark och kommer inte heller att ändra palestiniernas lagliga status. Säkerhetsstängslet är en temporär försvarsåtgärd, inte en gränsdragning, gränsen kvarstår att bestämmas genom direkta förhandlingar mellan Israel och palestinierna.
Stängslet byggs på ett sådant sätt att om nödvändigt, kan relevanta delar av det flyttas till annan plats. I detta sammanhang bör nämnas att när Israel drog sig tillbaka från södra Libanon, i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 425, drog FN om gränsen mellan Israel och Libanon; Israel flyttade då sitt anti-terroriststängsel, ibland bara en meter eller så, men för att rätta sig efter den nya gränsen. Likadant vittnar Israels erfarenheter med Egypten och Jordanien om att ett stängsel aldrig har blockerat politiska avtal och fredsfördrag; när det var nödvändigt, flyttades stängslet.
Varför löper inte säkerhetsstängslet längs den gröna linjen?
Den gröna linjen utgjorde vapenstilleståndslinjen mellan Israel och Jordanien under åren 1949-1967. Den gröna linjen upphörde att existera som en följd av det arabiska hotet mot Israels existens under våren 1967 och som ledde fram till Sexdagarskriget i juni samma år. FN:s säkerhetsråds resolution 242 (november 1967) erkänner att gränsen innan juni 1967 (den gröna linjen) inte är säker för Israels existens.
Den gröna linjen har aldrig representerat en internationell gräns. Det har aldrig funnits en erkänd och legitim suveränitet på Västbanken (som mellan 1949-1967 kontrollerades av Jordanien). Den lagliga statusen på dessa områden kvarstår som omtvistade territorier, och medan denna samt den slutgiltiga gränsen mellan Israel och palestinierna måste bestämmas genom förhandlingar, måste säkerhetsstängslets stärkning bestämmas efter det omedelbara och brådskande behovet av att skydda israeliska liv genom att förhindra palestinska terrorister från att nå den israeliska befolkningen.
Praktiskt sett skulle stängslet om det löpte längs den gröna linjen skapa större humanitära problem, eftersom det godtyckligt hade delat vissa byar, separerat andra från tillgång till vatten och annan infrastruktur. Det är terroristerna som, genom dess mordiska attacker, har dikterat sträckningen, vilken försöker att skydda så många civila som möjligt samtidigt som den försöker minimera de humanitära och miljömässiga umbärandena.
Varför har stängslets rutt ändrats på flera ställen?
Utöver säkerhetsmässiga hänsynstaganden har Israel gjort sitt yttersta för att planera sträckningen för att undvika svårigheter för den lokala befolkningen. Exempelvis gjordes ändringar efter att de israeliska myndigheterna i förhandlingar med markägare tillgodosåg vissa speciella behov. I vissa områden som är arkeologiska platser, som exempelvis där den uråldriga staden Shuweika upptäcktes, ändrades sträckningen för att förhindra skada på dessa historiska platser. På andra områden var palestinsk landregistrering antingen felaktig eller föråldrad. Eftersom nya hus upptäcktes på platser som tidigare hade registrerats som obebodda, några av dem illegala byggnationer, fick säkerhetsstängslets sträckning modifieras.
Vad är den lagliga statusen på marken?
Marken som används för att bygga säkerhetsstängslet har använts för militära syften, inte konfiskerats, och det kvarstår som ägarens egendom. Lagliga procedurer pågår för att tillåta varje ägare att invända mot utnyttjandet av deras mark. Dessutom erbjuds markägarna kompensation för bruket av deras mark och för eventuell skada på deras träd. Israel gör sitt yttersta för att förse den lokala befolkningen och markägarna med individuella lösningar på de svårigheter som kan orsakas av säkerhetsstängslet.
Vad händer med de palestinier som bor mellan stängslet och den gröna linjen?
Enbart ett fåtal palestinska byar inkluderas på den västra sidan av säkerhetsstängslet. Boende där kommer inte att behöva flytta, och deras lagliga status förblir oförändrad.
Är säkerhetsstängslet ett hot mot fred?
Terrorism utgör ett dödligt hot mot fred. Stängslet utgör ett hot mot terrorism. Syftet med stängslet är att hålla borta terroristerna och därmed skydda de israeliska medborgarnas liv. Genom att stängslet kommer att fungera som en tillfällig, passiv och effektiv försvarsbarriär mot terrorism, kommer det att hjälpa att återupprätta lugnet i regionen och därmed öka chanserna till att uppnå fred. Att få slut på terrorism kommer få fart på fredsprocessen igen, och i det hänseendet kommer anti-terroriststängslet vara ett viktigt bidrag till förnyandet av fredsansträngningarna. När terrorismen väl upphör och fred är uppnått, kan stängslet tas bort.
Har den delen av säkerhetsstängslet som är färdigbyggd minskat antalet terrorattentat?
Uppgifter visar på ett tydligt samband mellan byggnationen av stängslet och minskningen i av terrorattacker som härstammar från dessa områden där stängslet är färdigt. Under 2003 minskade terrorattackerna mot israeliska mål med 30 % i jämförelse med 2002 och krävde 50 % färre dödsfall.
Under perioden april-december 2002 utfördes 17 självmordsattentat inne i Israel som härrörde från norra delen av Västbanken. Sedan byggnationen av anti-terroriststängslet påbörjades inträffade under hela 2003, enbart 5 självmordattacker som härrörde från samma område. Från det område där byggnationen ännu inte har påbörjats, vilket är i den södra delen av västbanken, har det inte skett någon minskning av terrorattacker.
Är inte säkerhetsstängslet en manifestation av apartheid och rasism?
Nästan varenda palestinsk anklagelse tillfogar termen ”apartheid” till stängslet. Men den palestinsk-israeliska konflikten är inte alls som situationen i Sydafrika och Israels säkerhetsstängslet har inget att göra med rasseparation, utan med behovet att förhindra terrorism. Det faktum att konflikten mellan palestinier och israeler inte är rasistisk, inte heller en inrikeskonflikt, utan en nationalterritorial konflikt mellan två skilda folk, ignoreras. Israel vill inte styra över palestinierna och accepterar i princip grundandet av en palestinsk stat, förutsatt att det inte blir en terroriststat och förutsatt att den existerar i fred längsmed Israel.
I grunden är Israel intresserad av att kontakter hålls mellan israeler och palestinier. Den enda orsaken till att palestinier de senaste åren har varit begränsade från att komma in i Israel beror på dess terrorattentat mot israeler, attacker som eskalerar varje gång som Israel har minskat restriktionerna. Palestinierna är inte israeliska medborgare. Men israeliska araber är medborgare och de har samma jämlika rättigheter under israelisk lag.
Försöket att framställa byggnationen av säkerhetsstängslet som relaterat till apartheid är löjeväckande, den enda anledningen till byggnationen är den palestinska terrorismen.
Är inte säkerhetsstängslet ytterligare en ”Berlinmur”?
Berlinmuren utformades av kommunistregimen i Östtyskland för att vidmakthålla stadens delning genom att hålla de tyska medborgarna i Östberlin, som enbart sökte frihet och kontakt med sina bröder i Västberlin, inlåsta. Berlinmuren byggdes under Kalla kriget av en totalitär regim i kampen mot den demokrati som blomstrade i de västra delarna av staden och i Västtyskland.
I skarp kontrast till detta, bygger Israel anti-terroriststängslet enbart för ett syfte: att hålla borta palestinska terrorister, vilka önskar mörda och lemlästa israeliska medborgare. Israel, ett demokratiskt samhälle, bygger stängslet för att skydda sina medborgare från dödliga attentat, inte från fredliga kontakter med den andra sidan. Det är palestinsk terrorism, uppbackad av en auktoritär regim och stödd av de farligaste terrororganisationerna och terrorfinansierande staterna i mellanöstern, som är hotet och pådrivare av konflikten i regionen.
Vilka beslutade att frågan om säkerhetsstängslet skulle tas upp i den internationella domstolen i Haag?
Den 8 december 2003 antog FN:s generalförsamling en resolution om att den internationella domstolen i Haag ska göra en rådgivande bedömning av de ”lagliga konsekvenserna” av Israels säkerhetsstängsel. Resolutionen antogs av de länder som automatiskt stödjer den arabiska positionen mot Israel inom FN.
Arabstaterna och dess uppbackare i FN:s generalförsamling initierade att hänskjuta frågan till den internationella domstolen i Haag, trots det faktum att generalförsamlingen redan hade diskuterat frågan och antagit en position till det hela. Det bör nämnas att en majoritet av medlemsstaterna i FN:s generalförsamling inte gav stöd åt att hänskjuta frågan om stängslet till den internationella domstolen. Endast 90 stater, varav vilka de flesta inte är demokratier, utav 191 medlemsstater röstade för resolutionen att hänskjuta frågan till domstolen.
Källa: Israels ambassad i Stockholm
