Recension av "Fred! 100 röster mot våld och krig" - av Gabriel Jansson

| 2009-11-02 | la | kultur |

Recension av boken “Fred! 100 röster mot våld och krig”, boken som har delats ut gratis till alla 16-åringar samt ett tusental gymnasielärare.

***

Trots att Sverige inte aktivt upplevt något krig sedan fredsfördraget med Ryssland den 17 september 1809, så har våld och krig ändå blivit en integrerad del av den svenska vardagen. Gatuvåldet är ständigt närvarande och vi påminns ideligen om krigens existens och fasor från medias bevakning av vår omvärld.

Med detta som bakgrund, bestämde sig fotografen Jeppe Wikström och journalisten Saam Kapadia för att skildra den svenska allmänhetens relation till våld, krig, fred och trygghet genom en sammanställning av texter och bilder som behandlar dessa ämnen från kända författare, politiker, skribenter och fotografer.

Boken “Fred! 100 röster mot våld och krig”, publicerad av bokförlaget Max Ström, har nyligen skickats ut till Sveriges alla 16-åringar och ett tusental gymnasielärare med syftet att väcka samtal och debatt kring ämnet samt att presentera alternativa lösningar som inte innefattar användning av våld.

Tänkvärda dikter och texter av bland annat Gandhi, Astrid Lindgren, Tage Danielsson, Martin Luther King Jr, Anne Frank och John Lennon varvas med gripande berättelser om våldet som inträffar på våra egna gator och torg, där kvinnovåldet, gatuvåldet och fall av mobbning illustreras och exemplifieras. Läsaren får även ta del av en historisk tillbakablick över krig och konflikter från det gågna seklet samt vittnesskildringar från konflikthärdar i modern tid.

Även om kvaliteten på texterna i boken varierar dramatiskt beroende på författare, så är bokens främsta förtjänst att den på ett mycket träffande sätt speglar den genomsnittliga svenskens uppfattning om det våld som inträffar i vår omvärld.

I vår selektiva perceptionsförmåga riktar media ofta vår uppmärksamhet mot de övergrepp som görs i kriget mot terrorismen, USA:s närvaro i Mellanöstern eller Israels krig mot Hamas och Hizbollah.

Alltför sällan uppmärksammas vi på de miljontals offer som mördas och förföljs av politiska eller ideologiska skäl bortom slagfälten mellan två stater.

Denna skeva uppfattningsförmåga av omvärldens ondska präglar även det selektiva urvalet av texter i denna bok, i de fall då moderna konflikter behandlas.

Konflikten i Sudan och folkmordet i Rwanda nämns flyktigt, massmorden i Kongo ignoreras och rapporteringen kring inbördeskrigen i Sri Lanka och Somalia lyser med sin frånvaro.

Ej heller får vi läsa om de tiotusentals människor som fallit offer i knarkkrigen i Brasilien, Colombia och Mexico de senaste åren eller om massavrättningar i Iran och Kina.

Det våld som drabbar civilbefolkningen i diktaturstater, till exempel i Nord Korea eller Burma, förmedlas inte heller via boken. Detta trots att en stor majoritet av 1900-talets offer mördades av totalitära stater i icke krigsliknande situationer.

Istället är det, precis som i svensk media i allmänhet, Israel som får gestalta vår tids förövare i denna bok. Dess offer beskrivs detaljerat och utförligt.

Mads Gilbert vittnar om lemlästade palestinier, däribland gravida kvinnor och barn från det senaste kriget i Gaza.

Jonas Hassen Khemiri refererar till epileptiskt gråtande män och lukten av en sönderbränd flickas kropp, då 1100 libaneser dog till följd av Israels invasion 2006.

Olof Lundberg insinuerar att Israels militär ser palestinier som “jordens avskum” och antyder att han bidrar till freden genom att avlägnsa vägspärrar.

Däremot nämns inte ett ord i boken om den imperialistiska islamismens ambitioner och våldsamma metoder, trots att tusentals människor fallit offer för dess väpnade kamp i Pakistan, Afghanistan, Irak, Jordanien, Libanon, Israel, USA, England, Spanien, Indien, Turkiet och Palestina endast under det senaste årtiondet.

Visserligen må detta inte vara syftet med boken, men valet av de nutida problem och tragedier redaktörerna valt att belysa återspeglar mycket väl den svenska tidsandan.

Om man begränsar formuleringen av de problem som omger oss, så finns det en genomgående risk att den tilltänkta lösningen till problemen blir felaktig. Speciellt då målgruppen till denna bok utgörs av 16-åringar.

Men trots den världsbild som presenteras i boken, så är “Fred! 100 röster mot våld och krig” mycket läsvärd då den uppmanar till eftertanke och där filosofiska frågeställningar om fred, medmänsklighet och försoning förmedlas via berömda dikter, citat och texter från många av 1900-talets främsta förgrundsgestalter för fred och humanism.